berggrenstorp

Hej vänner!

 

Jag var uppe på gården i mitten av oktober, hade tagit ledigt en dag från jobbet och åkte upp torsdag kväll för att kunna nyttja tiden maximalt när jag var där, det är ju trots allt upp mot 30 mil enkel väg att åka. En typisk oktoberdag, disigt, 5-6 grader varmt och regnet som hänger i luften, ett perfekt väder med andra ord för att köra ett rejält röjningspass.

Helgens röjning gällde alltså runt en gammal damm, som vi lät gräva för ca 20 år sedan. Det var ett litet projekt vi hade tillsammans med vår dåvarande granne Kenth. I dammen lät han plantera in forell, som han lät växa upp till rejäla fiskar innan han efter ett par säsonger fiskade upp. Men han var inte ensam om att göra det, en fiskljuse hade upptäckt dessa ljuvliga fiskar. Alldeles intill dammen växte också en stor gran, 25-30 meter hög och i toppen av den satt allt som oftast denna fiskljuse och med jämna mellanrum störtdök han ner från granen och försökte greppa tag i dessa fiskar med sina kraftiga klor, och inte sällan lyckades den, till Kenths förtret. När grannen sålde sin gård, tog han också bort de sista fiskarna och därmed försvann också möjligheten att se denna fantastiska fågel. Fiskljusar är ganska spännande fåglar, de har sitt bo i närheten av fina fisksjöar, men det är inte där som de tar upp sin fångst, nej de flyger ofta flera mil för att hämta hem mat till sina ungar, i detta fall fann fågeln riktiga läckerbitar i en liten damm i en Bergslagskog.

Med tiden var vi också tvungna att ta ner den stora granen, samtidigt som björkar växte upp kring dammen till en nästa ogenomtränglig grön vägg. Jag röjde kring dammen för ca 10 år sedan, men det är en fantastisk växtkraft i björk så nu var det åter igen en kraftig vägg av björkar att man inte kunde se dammen. Det var med andra ord dags att göra iordning kring dammen igen..

Jag satt igång med lust och frenesi och arbetet gick riktigt bra, och jag körde på oförtrutligt tills jag efter ett antal timmar märkte  att mitt högra ben inte riktigt hängde med. Just det, jag hade ju skadat mitt högra ben i slutet av augusti när jag provade på enduro. Olyckligtvis slet jag sönder lårmuskel på baksidan av mitt höga ben. Vilken smärta. Jag kan konstatera att efter 6 månader så är det fortfarande inte bra, men det är en anna historia.

Jag blev i alla fall tvungen att ta en paus, för att vila benet. Efter ett tag kunde jag köra igång igen och jag lyckades nästan göra klart hela området under dessa två dag, och det var ett mödosamt jobb. Men det var helt klart värt varje minut och droppe svett.

Till våren kommer det bli riktigt, riktigt fint när björkarna slår ut och marken sakta kan återfå sin skönhet, samtidigt som solens strålar ges möjlighet att glittra i det lugna vattnet.

Här är några bilder från helgen.

 

Ha det bra och Gud välsigne dig!

En annan vinkel, och här ser man också tydligt själva dammen.