berggrenstorp

Hej!

Hade planerat att göra ett inlägg innan helgen, men det var ett intensivt program i helgen så tiden gick fortare än jag hade tänkt, därför dröjde det lite längre tid innan det kom ett nytt inlägg.

Alla normalbegåvade människor uppskattar nog en bra säng, och ett skönt och avkopplande sovrum.
Det har jag också alltid eftersträvat, men när det gäller vårt sovrum på gården Berggrenstorp, har vi fått hålla till i ett visserligen stort, men ganska slitet rum. Utsikten var det inget att klaga på, ett stort fönster som vätter mot söder och med usikt över åkrar och närmaste gårdar. Ofta kunde vi sent på kvällarna se både rådjur, älgar och rävar srtöva omkring på åkern.
Men skicket på rummet var av icke önskvärt nivå. Linoliummatta som var sprucken på flera platser, så att stolarna ideligen hakade fast i kanten och ofta var man själv nära att snubbla. Taket som var gråblått, linoljemålat pärlspont med brutet valv, och väggar som var både ojämna och spruckna pga att lerkliningen hade lossnat från timret.

När vi startade arbetet med att göra iordning toaletten, var vi tvungna att ta upp en dörr in till sovrummet, och det blev startskottet för att vi också skulle renovera sovrummet. Sagt och gjort. Jag inhandlade nödvändigt material för att få iordning detta rum, utan att varken förta eller förstöra dess själ.
Jag började med att rensa rent hela rummet från allt gammalt bråte som tyvärr samlats på hög, och nedan bild visar bra hur oroligt och mörkt rummet var när vi satte igång.
Taket hade haft ett spännpapp, som dessvärre gömde det vackra taket av pärlspont, och som dessutom hade tusentals hål efter små pappspik.



Visserligen var tapeten söt och charmig, men tillsammans med golvet blev det väldigt murrigt och mörkt.
Vi slet ut den gamla linolium mattan efter att vi haft en ordentlig omgång med bådet taket och väggarna.
Att göra iordning taket kändes som ett evighets arbete. Först spackla igen alla små hål, därefter slipning av dessa. Sedan skrapa hela taket eftersom det gamla taket hade krackelerat. Varje planka var tvungen att skrapas, och därefter följde ett mödosamt sliparbete både för hand och med hjälp av maskin. Till sist kunde jag börja måla taket, men självklart räckte det inte med en gång, inte heller två gånger utan tre gånger för att få ett bra resultat. När taket var klart, var även jag klar, dvs jag var fruktansvärt trött på att måla tak. Ni vet hur det är när man får stå och titta uppåt under lång tid, då blir man ruskigt trött i nacke och armar.

När detta mödosamma arbet var klart, var det bara att kasta sig över nästa tunga arbete, och det var att få iordning väggarna. Dessvärre såg vi ingan annan utväg än att gipsa väggarna. Men för att inte förstöra varken de vackra golv och taklisterna, eller vackert profilerade fönsfoder, beslöt vi att använda renoveringsgips, en 6 mm tjock gipsskiva som är armerad och därmed mycket tålig trots att den är ganska tunn.
Det innebar givetvis ett pilljobb för att få till alla skivor så att det snyggt gick emot både golv och taklist. Men vad mycket skruv jag fick använda. Mängder av skruvar gick in i skarv mellan två timmer stockar, vilket gjorde att de inte fastnade så väl. Arbetet var både tidsödande och slitsamt, men nu när allt är klart kan jag känna att det var värt allt och lite till.

Vi målade taket i en blank, vit färg, skurade och såpade det gamla trägolvet (som fanns under linolium mattan) och satte på en ljust beige tapet med vita slingrande växter, som man mest anar på tapet.
Inredde rummet med nya sängar och färglada kuddar, och allt eftersom vi har kommit dit har det kommit upp mer och mer på väggarna, så att rummet nu är både ombonad och avkopplande. Centralt i rummet står också en vacker vedspis som inte använts mycket genom åren. Dessvärre kan vi själva inte använda den ännu, inte förrän vi kopplat på en ny rökkanal, vilke vi planerar att göra inom den närmaste tiden.

Här följer nu ett antal bilder som visar rummet under arbetet och resultatet efter renoveringen.



Här är Gustav och Lovisa Berggren, dvs min farmors mamma och pappa, när Lovisa fyllde 80 år.
De sitter i sovrummet som är på andra våningen och man ser här både tapeten och golvet som vi var tvungna att ta bort. Däremot har vi inte tagit bort stolen, den finns där än idag och är i mycket bra skick.



Nu är arbetet i full gång. Gipsning har börjat komma upp på väggarna, taket är målat men fortfarande återstår en hel del.



Nu är det mesta av gipsningen klar, återstår en del slipning och framför allt tapetsering.



Här ser man också vedspisen, som central placerat ger värme åt hela rummet och även ut i hallen.



Nu är rummet klart, men fortfarande saknas det som gör rummet både ombonat och med hemkänsla. Här ser man också tydligt att det är en härlig utsikt från andra våningen.



Nu börjar det blir klart. Och vad ser man där om inte den gamla stolen som gammelfarmor satt på.

Så är det och så får det bli. Nu är det inte mer för denna gång - men var lugn, jag kommer tillbaka med mer berättelser och anekdoter.

/ Sven-Ove