På den gamla goda tiden!

Ofta hör man orden "det var bättre förr", och så får man en liten drömmande blick och man ser så där lite fundersam ut.

Visst var det en hel del som var bättre förr: Traktorerna både såg bättre ut och lät härligare än dagens moderna muskelberg; naturen sköttes på ett helt annat sätt där ängar, åkrar och hagar präglade landskapet; man jäktade inte lika mycket utan det fick helt enkelt ta sin tid; och man umgicks mer i alla åldrar.

Det var inte så ofta som vår pappa talade om hur de hade i sin uppväxt, men när han gjorde det så förstod man att familjen och släkten var betydelsefull, liksom kyrkan. Varje söndag gick man till kyrkan, eller rättare sagt kapellet, som vid denna tid endast hade ett par decenier på nacken, och där träffande man vänner och bekanta som ibland kom flera mil ifrån. I en kartong på vinden har vi funnit ett stort antal gamla kort och brev som skickats till vår farmor och hennes systrar under deras levnadstid, och som sedan samlats i denna kartong. Där finner vi flera brev där brevskrivaren berättar med inlevelser hur de såg fram emot att gå till söndagens möte, och flera av dem hade 10-15 kilometer lång väg att vandra. Det är skillnad mot dagens möten och träffar, där vi tar bilen om det är mer än 1 km.

Men landskapet såg också annorlunda ut, det var betydligt mer öppet, gårdar och torp låg lite varstans och djur betade kring gårdarna och höll landskapet öppet och frodigt. Det är ju också så som vi i vårt land under många hundra år har bott. Jag tror de flesta håller med om att det är få saker som är så typiskt svenskt som en sommaräng eller hage där kor går och betar.

Dagens ängs- och haglandskap är rester från ett äldre odlingslandskap, och om ängar brukar man säga att de är åkerns moder. Det är nästan lite poetiskt när man uttrycker det så, å andra sidan tycker jag att just ängar och hagar är som poesi i bondelandskapet. Det är det vackra och sköna i det brukade landskapet, och när man får beträda en vacker slåtteräng en försommardag önskar man att tiden stod stilla.

I en välskött hage kan man finna mellan 20-30 olika växtarter per kvadratmeter och att få uppleva dessa vackra naturtyper är i dag mycket sällsynt. Idag består endast ca 8% av landets yta av åker, betes- och ängsmarker, vilket motsvarar ca 3 milj hektar. Av dessa är det endast ca 7000 ha som är ängar, att jämföras med drygt 1 miljoner ha ängar vid slutet på 1800-talet. Tack och lov finns det en ökad förståelse bland oss svenskar att bevara dessa ängar, och där gör Naturskyddsföreningen en fantastiskt jobb.

Det är med förkärlek till dessa naturtyper som jag tog kontakt med länsstyrelsen i Örebro för ett, som jag hoppades, samarbete i syfte att restaurera en gammal slåtteräng och beteshage som vi har på vår gamla släktgård. Länsstyrelsen gjorde ett fältbesök och uppskattade vår idé att vi nu under dryga tre år jobbat en hel del med att restaurera denna ca 1,5 ha stora äng/hage. Vi är givetvis mycket tacksamma till länsstyrelsen för deras support och vi kan nu se efter dessa dryga tre år att vårt arbete börjar ge avkastning, i form av öppnare landskap och större flora. Förhoppningsvis ska detta med tiden också leda till att vi kan får en rika flora med stor artrikedom, som i sin tur gynnar en rik insektsfauna.

Fram till idag har vi lyckats röja fram en stort antal olika trädslag som inslag av vårtbjörk, glasbjörk, gråal, asp, rönn, fågelbär, vildapel, sälg, lönn, vresved, tall, hassel och till med några mindre bokträd.

För er som har vägarna förbi så kan ni stanna till vid det gamla kapellet och gå upp på kullen intill, där kan ni sedan skåda ut över denna slåtteräng och hage, och då helst under den blommande sommarperioden.

Guds skapelse är fantastisk!

Ps. Nedan följer några bilder på denna äng.

Hösthälsningar!

/ Sven-Ove


Först fick vi ta ner ett stort antal tallar som hade växt upp och skymde utsikten.


Det var en tidig vårdag och solen sken varmt. Även flera granar och andra träd
som stod tätt har vi stegvis tagit ner.


Efter några år har hagen så sakteliga börjat återfå sin ursprungliga utseende.


Här växte det tidigar ett stort område med aspar i ett par meters höjd,
och det måste vi hålla efter några år för att det inte ska växa upp igen.


Detta var en del av årets beting, och träden har precis börjat spricka ut.
Här såg man inte alls den fina åkern i bakgrunden, gråal och asp dominerade.


Och ett flertal tallar och björkar var vi också tvungna att ta ner.


Men resultatet blir bättre och bättre. Tidig vår domineras backen av vitsippor,
därefter liljekonvalj och blommorna avlöser varandra.


Kommentarer
Postat av: Jesper

Det är några riktigt fina bilder du har lagt upp där!

Man blir verkligen sugen på att åka upp och fortsätta arbetet som vi påbörjade förra våren längst ned i hagen!

2011-11-07 @ 16:35:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0